Kanske är han världens mest omtalade bloggare just nu. Till och med svenska tidningar har skrivit om honom. Jag pratar om pseudonymen Salam Pax (arabiska och latin för "fred") enligt egen utsago en 29-årig arkitekt från Bagdad. På perfekt engelska (han har studerat utomlands) och med en rejäl dos ironisk humor ger han sin bild av Irak, USA och kriget. Dagboken är personligt skriven, och Salam Pax vänder sig ofta direkt till sin saknade vän Raed. Men hans bitska kommentarer om det politiska dagsläget är spännande även för oss andra att ta del av.
Irakbloggaren slår åt alla håll. Såväl amerikanska som arabiska politiker och medier blir måltavlor för hans dagliga sarkasmer.
När kriget inleddes blev hans dagbok en viktig informationskälla för omvärlden. Hans ögonvittnesskildringar från det bombade Bagdad har spridits som löpeld över webben. Även etablerade medier har fått upp ögonen för hans berättelser.
"Vi befinner oss mitt i ett propagandakrig" har varit en vanlig inställning från svenska reportrar och kommentatorer under invasionens första veckor. Ett annat modebegrepp är "inbäddade reportrar" som syftar på de journalister som följer i de allierade truppernas sällskap. Men varken pr-kriget eller inbäddningen av journalister är någonting nytt. I Vietnam fick reportrar följa med till slagfälten i amerikanska helikoptrar. Frågan är om det inte är bloggingen som är det andra gulfkrigets verkliga journalistiska nyhet. När CNN:s utsända hårdbevakas av den irakiska regimen och informationen som når oss via inbäddade reportrar präglas av den ena sidans perspektiv, blir gräsrotsrapporteringen en ovärderlig resurs.
En annan bloghändelse som vi kommer att minnas är hur Christopher Allbritton samlade ihop pengar från sina läsare för att åka till Irak som fristående reporter. Glöm annonsörer och tidningsredaktioner här är det läsarna som är arbetsgivare och finansiärer.
Mest typiskt för dagboksrapporteringen är kanske känslan av närvaro som när rapporteringen uteblir efterlämnar en påtaglig tomhet. Varför skriver han inget? Problem med tekniken? Eller värre?
Salam Pax i Bagdad har inte hört av sig sedan den 22 mars. El och telefoni saknas i stora delar av staden. Vi hoppas att detta är tystnadens orsak.